Hem » Nyheter » Skogskonto i dödsbo
Publicerat 14 mars 2019 i kategorin Artiklar
Skogskonto i dödsbo
Skogskonto
En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk får under vissa förutsättningar göra avdrag för belopp som sätts in på ett skogskonto. I gengäld är uttag från skogskontot skattepliktiga. Syftet med reglerna om skogskonton är att möjliggöra en fördelning av beskattningen av intäkterna över flera år.
Om medel på ett skogskonto överlåts till annan gäller som huvudregel att medlen ska tas upp till beskattning hos överlåtaren. När skogsbruk går över till en närstående genom arv, testamente eller bodelning finns dock möjlighet för den närstående att ta över medlen utan att beskattning sker. Medlen kommer då i stället att beskattas hos den närstående när han eller hon tar ut dem från kontot.
Bakgrund
Robert avled i oktober 2015. Han ägde en fastighet med skogsmark och hade också medel på ett skogskonto. Eftersom Roberts maka var ensam dödsbodelägare ansågs boet skiftat i och med att bouppteckningen registrerades i mars 2016. Vid den tidpunkten övertog hon därmed såväl fastigheten som medlen på skogskontot.
Skatteverket beslutade att beskatta dödsboet för de skogskontomedel som fördes över till makan. Som skäl för beslutet angavs att eftersom ett dödsbo inte kan ha några närstående saknas möjlighet att föra över skogskontomedel utan beskattning om skiftet av dödsboet sker efter utgången av dödsåret.
Domen
Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, som kom att pröva målet, konstaterade att den tolkning som Skatteverket förespråkar saknar stöd såväl i lagens ordalydelse som i förarbetena till aktuell bestämmelse. Några materiella skäl som skulle kunna motivera att tillämpningen av bestämmelsen villkoras av att dödsboet skiftas under arvlåtarens dödsår finns vidare inte, skriver HFD i sin dom. Tvärtom talar syftet med bestämmelsen, det vill säga att underlätta generationsskiften, med styrka för att det saknas anledning att upprätthålla ett sådant villkor.
HFD fann mot denna bakgrund att Skatteverkets uppfattning saknade fog och att 21 kap. 41 § inkomstskattelagen ska tolkas utifrån bestämmelsens ordalydelse och syfte. Detta innebär att den närståendeprövning som enligt bestämmelsen ska göras tar sikte endast på förhållandet mellan arvlåtaren och arvtagaren samt att skogskontomedel utan beskattning kan föras över till en närstående till arvlåtaren även om dödsboet skiftas efter dödsåret.
Högsta förvaltningsdomstolen, dom 2019-01-30, mål nr 3592-18